nu kände jag att det blivit mycket bilder och lite text i min blogg. och det känns tråkigt. bilder är tråkigt. bilder suger. inte lika roligt sätt att uttrycka sig på.

men jag är ändå tvungen att bjuda på några bilder från min gårdag. jag har nämligen fått en kamera i julklapp, så nu kommer bilddagboken uppdateras flitigt. igår då ja, ja då snackade jag med en brud från trollhättan som jag träffade i sisådär två timmar för nån helg sen. hon och 4 män skulle till köpenhamn och jag paxade genast en plats i bilen. mycket öl. massa naket. kvällens ständigt återkommande samtalsämne var pattknull. jag kände mig som hemma.

far och jag klädde granen idag



jag bakade pepparkakor hos marcus och marie för en fjorton dar sen. första gången jag använt kristyr tror jag, so jag gick bananas! här en ren med synfel.



och här; en pepparkaksman. jag tycker synd om alla gubbar som liknar eunucker.



jag hoppas på en vit julafton och en allt annat än vit juldag.

god jul

i nilssonfamiljen så kommer julstämningen inte förrän lillejulafton. idag har vi satt upp granen, klätt den, slagit in julklappar, gjort kola... hellre koncentrerad julstämning i två-tre dagar. vi har till och med satt upp tavlor och julgardiner idag. min mamma ville att jag skulle sätta tomtar på kaklet. jag fattar inte varför vi inte gjort något under de senaste 4 veckorna.

men nu så, faktiskt. jag trodde att jag var t anti-jul i år, men nu när familjen är samlad (förutom marcus som ligger hemma och kräks), så blir jag ett idealbarn. och mina föräldrar blir idealföräldrar. johan är som han brukar, men vi andra liksom accepterar det. ja, nästan respekterar honom! det är så god stämning att jag, mor och far kan sitta och spela alfapet, medan johan och hans polare sitter och dricker öl och röker vattenpipa inomhus några meter ifrån! wow! nu ska jag ta vara på den här stämningen. och ha lite julkrök efter allt julstök.

Ja, ni har säkert hört lika många versioner som ni känner skåningar. Igår hade vi ett givet samtalsämne på jobb, över sms, här hemma... Hur många gånger fick man inte höra frasen: "Vaknade du av jordbävningen?! Jag trodde att det var..."

Så nu ska ni och få höra mina upplevelser från morgonen den 16/12 -08

Jag vaknar av att hela sängen skakar frenetiskt och av att mor och far skuttar hurtigt nerför trappan. Senast jag såg dom agera så instinktivt var när TVn brann. De har en livlig diskussion om vad som händer och kommer fram till att det förmodligen är värmepannan som har exploderat. Jag själv var väldigt förvirrad, men stirrade ut genom fönstret, i riktning mot det dova mullret och tänkte: "Jaha, det var bara en tidsfråga. Nu kommer terroristerna och straffar oss och våra många hundra års politisk neutralitet. Nu är det tamefan allvar." När far la fram förslaget om att vi varit med om en jordbävning så tyckte jag att han var från vettet. Mmm, men eller hur. I Ystad sa du att vi befann oss, va?... Pilutta mig.

Det var iallafall kul att se alla grannar i pyjamas. Och höra om allas reaktioner. Någon som varit uppe och jagat inbrottstjuvar, en annan som ramlat ur sängen. Och den där artikeln om pepparkakshuset som rasade är ju bara för underbar. Och plaststolen som hade ramlat. Det är humor.

jag gjorde en dum sak för någon dag sen. det var väl lite av en gullig tanke från början, men det var nog bara mest dumt. jag är alltså luspank. jag har inte handlat julklappar än, inte heller nyårsblåsa. har fått låna pengar av mina föräldrar för att gå ut i malmö, där jag lyckades bli av med tvåhundra spänn. jag är väl inte helt ekonomisk, men det har helt enkelt inte gått min väg riktigt de senaste veckorna.

men jag fick för mig att jag skulle köpa en sak, så jag samlade ihop alla utländska pengar jag hade, alla outlösta vinstlotter jag hade (en på tjugo kronor, men varje krona är viktig), satte in ett par hundralappar som jag fick på posten för några veckor sen och som jag sparat till sämre tider. (Prisa skatteåterbäringen!) Fick väl ihop sisådär femhundra. Stack till Röddingebergs och köpte två biljetter för 300 till julkonserten på Scala. ringde killen som jag så gärna ville träffa igen och sa att min kompis lämnat återbud, och frågade därefter ifall han ville ta emot en biljett och rädda en ung dam i nöd. ganska kärt va. synd att han ska jobba bara.

jag vill nog egentligen inte så jävla gärna gå på konserten... iallafall inte för 300 spänn

nyårslöfte 1: lär dig ordningen för en lyckad planering

såhär i juletid, efter att ha lyssnat på världens sämsta julradio, och efter att ha vaknat till mörker och kommit hem till mörker, så längtar jag tillbaka till sommaren. somfan. julstämningen får vänta till lucia eller tills granarna faller och kalle anka kommer in i hem och hus. iallafall, jag hade gjort vadsomhelst nästan för att ha en veckas malmöfestival framför mig. en av de bästa veckorna på året. det är aldrig sig likt, men det är samtidigt exakt likadant från år till år. ett exempel:

malmöfestivalen 2007. jag har en underbar pissfylla och jessica har knuffat mig i buskarna.



malmöfestivalen 2008. jag har en underbar pissfylla och jessica har knuffat mig i buskarna.



det blir inte sämre av att jag firar min födelsedag på båda bilderna. hela världen har vapenvila nästsista veckan i augusti.

den här katten fick mig att kissa i brallan när jag slösurfade på youtube i morse

jag väntar mig världens bästa julklapp den nionde december!! Min puls gick upp i hundraåtti när jag läste att BOB fucking DYLAN kommer till MALMÖ i mars! nej, jag skämtar inte om såna allvarliga saker

stundvis älskar jag mitt jobb och stundvis avskyr jag det. stundvis känner jag riktigt moderliga känslor till barnen, medan jag en annan stund kan känna starka tvångstankar att bara lappa till dom. det finns fyra sorters barn: söta, fula, glada och ledsna. om jag vetat att jag skulle få en vacker liten solstråle när jag skaffar familj, så hade jag försökt att inte dröja så länge. men det finns ju alltid en hake - tänk om man får ett superfult barn som bara gråter och slåss hela tiden! det är min absoluta farhåga. där finns vissa barn på dagisen, som hade gjort mig väldigt självdestruktiv om de var mina. nu vet jag iallafall vad jag inte ska döpa mina barn till.

min pappa vaknade förresten i soffan av en annan typ av mardröm, när jag käkade frukost i morse. han var helt förskräckt och jag frågade vad det var för hemsk mardröm. "jo, grannen hade dragit upp ALLA sina växter i trädgården och lagt singel istället!" ...men far, det var väl inte så farligt... "jo men det kommer mer! sen hällde dom singel i VÅR trädgård! fastän vi inte hade beställt någon!!!"

jag har nog inte så bråttom att bli vuxen och skaffa familj om jag tänker efter

alltså min mamma har så konstiga uttalanden ibland. eller allt som oftast faktiskt. hon har alltid ett dolt budskap med sina kommentarer, som Jag tror att Hon vill att Jag ska förstå utan att Hon ska behöva säga det rakt ut. om ni förstår. jag förstår iallafall alltid alla hennes motiv och försök till att nå mitt undermedvetna. vad fan, tror hon inte att jag kan läsa henne efter nitton år liksom.

till exempel när vi sitter vid tvn. jag sitter vid min laptop. vi har inte sagt ett ljud på en halvtimme. mor zappar mellan olika reklamer. IQ-reklamen dyker upp på tvn och hon stannar upp mellan zappningarna, ett väldigt medvetet drag. sneglar lite på mig för att se ifall jag tittar och uppfattar vad som sker på tvn. jag ignorerar. hon märker att jag inte tittar på reklamen och inte suger åt mig alla budskap den levererar. hon känner att hon måste göra ännu något extra för att jag ska uppmärksamma vad som sker. hon slänger ur sig en extremt ogenomtänkt kommentar.

"man blir tjock av öl och sprit!"
...va?
"ja, alltså, det är det första man tar upp i sånadär program med anna skipper"
...jaha? ja, detta var ingen direkt omskälvande världsnyhet mossan. hur kom detta på tal?
"nä, alltså, jo, jag såg något på tv som fick mig att tänka på det..."

jaha okej. ja, jag ignorerar på nytt. min mor sitter och tror att hon dragit ner på min ölkonsumtion kommande helg. eller kanske är hon nöjd över att iallafall ha gjort ett försök. eller jag förstår faktiskt inte alls vad hon ville få ut av den konversationen.

eller som för fem minuter sedan

"Jag tycker att det känns jättejobbigt att gå ut och handla julklappar till er!"
...jaha igen? vad är det som är jättesvårt? jag har skrivit upp en ganska exakt formulerad och ganska lång önskelista till er för att underlätta? (nu har jag nämligen bestämt mig för att försöka ifrågasätta istället för att ignorera framöver)
"jo men vadå en flygresa? hur lätt är det att köpa? och marcus vill bara ha en sak och det är en digitalkamera!"
ja men nu tog du ju det enda som var lite flummigt på min önskelista. är det något annat som är svårt att förstå? och vad marcus önskar sig har väl inte direkt något med mig att göra. vad ville du egentligen få fram med ditt uttalande? att vi inte ska köpa julklappar till varandra? eller bara ge mig dåligt samvete för att ni måste lägga ner massa energi på julklappar?
"nä men va, var det så du kände? hur i hela världens frid kunde du tolka det som ett påhopp? jag hade absolut inga baktankar med min spontana kommentar! I come in peace!!!"

Välkommen på fest på lördag förresten. Då ska jag bli full. Och sen ska jag suga av någon på toaletten och låta honom fotografera mig med sin mobilkamera under tiden.