idag hittade jag en supergammal mina-vänner-bok. fruktansvärt roande och självklart är det jag som skrivit i den flest gånger. lika efterbliven har jag varit varje år också. ett riktigt retard faktiskt.

hösten 96 så var min hårfärg gul. det bästa jag visste var "att djur lever" och jag drömde om att bli konstnär.

hösten 97 så var mitt hår färgat i guld. det bästa jag visste var att "gå ut på kvällen med ficklampa" och mitt framtidsyrke var affärskassa. (??!)

hösten 98 beskrev jag äntligen min hårfärg som blond. och kompisar var det bästa jag visste, på delad plats med karuseller och kojor. när jag blivit stor skulle jag utbilda mig som antingen hårfrisörska eller musikexpert.

jag har alltid varit en flicka med stora tankar och visioner.