Ett steg fram, två steg tillbaka... Fem steg fram.

Hur lyckas man koncentrera sig på presens, när bara framtiden finns i tankarna? Känner mig inte fågelfri som jag gjort de senaste månaderna. Jag går i ständig väntan. Mitt rum här hemma känns trängre än mitt rum på Gotland - trots tre gånger yta.

"Hemma" räcker inte till längre. Är förresten övertygad om att jag inte är hemma längre. Jag är långt långt borta och jag längtar hem.

Jag vill samla erfarenheter och kunskap. "Träffa gamla kompisar" och "fotbollskväll" är slöseri med tid. Var dag utan något uträttat är en skam, ett steg tillbaka. Måste lära mig att hålla huvudet i trim.

Dags att ta sig i kragen. Jag ska vara hemma till jul.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback